Sveriges minsta fågel är bara nio centimeter lång och väger fem-sex gram. Det är tufft att vara så liten. Kungsfåglar lever kort och intensivt, den äldsta som hittats i vårt land var bara tre år och åtta månader gammal.
Allra tuffast är det på vintern. En del kungsfåglar flyttar söderut då, men de som stannar på våra kalla breddgrader måste äta nästan jämt för att hålla sig vid liv.
Man kan tänka sig fågeln som en hyperaktiv liten motor med en pytteliten bränsletank. För att bränslet inte ska ta slut – och fågeln dö – måste tanken fyllas ideligen. När det är riktigt kallt måste en kungsfågel hitta en matbit var tredje sekund, har någon räknat ut.
Bränslet ska inte bara ge kroppsvärme för stunden utan också kommande natt. Till kvällen måste kungsfågeln ha ätit upp sig till sex och ett halvt grams kroppsvikt för att klara natten. När morgonen kommer väger den bara fem gram igen och måste genast börja äta. Ett och ett halvt gram är allt som skiljer en kungsfågel från undergång. Varje natt.